Reviews

Minns du den stad by Per Anders Fogelström

sophw1's review

hopeful informative reflective medium-paced

• Plot- or character-driven? Plot
• Strong character development? It's complicated
• Loveable characters? Yes
• Diverse cast of characters? Yes
• Flaws of characters a main focus? No

4.5

elinwi's review

hopeful inspiring reflective slow-paced

• Plot- or character-driven? A mix
• Strong character development? Yes
• Loveable characters? Yes
• Diverse cast of characters? No
• Flaws of characters a main focus? It's complicated

4.0

mariapost's review

informative medium-paced

4.5

hedvig's review

adventurous hopeful informative fast-paced

• Plot- or character-driven? Character
• Strong character development? It's complicated
• Loveable characters? Yes
• Diverse cast of characters? It's complicated

4.25

malinramstrom's review

challenging dark emotional informative tense medium-paced

• Plot- or character-driven? A mix
• Strong character development? No
• Loveable characters? It's complicated

4.25

ladysweden's review

dark emotional informative slow-paced

• Plot- or character-driven? A mix

4.0

napoleoniq's review

emotional informative inspiring medium-paced

• Plot- or character-driven? A mix
• Strong character development? Yes
• Loveable characters? Yes
• Diverse cast of characters? It's complicated
• Flaws of characters a main focus? Yes

5.0

alexandrasummersett's review

informative reflective slow-paced

• Plot- or character-driven? A mix
• Strong character development? Yes
• Loveable characters? Yes
• Diverse cast of characters? No
• Flaws of characters a main focus? It's complicated

3.5

elin_linny's review

4.0

En fortsatt stark fortsättning i Stadsserien tredje del. Den här boken präglades av kamp, fler karaktärer som var intresserade av politiken, Storstrejken 1909, krigstid, och demokrati äntligen. Men trots att det på många sätt är mycket stridigheter kan man se hopp och förbättring för de karaktärer som vi lärt känna. Favoriterna för mig i den här var Emelie, Jenny och Gunnar. Jag blev särskilt berörd av hur delar av Hennings barn och vänner återförenas och gemenskapen stärks mot slutet av boken. När Tummen sa "nu skulle Henning varit här" tänker jag på min egen släkt, vad skulle de sagt om oss undrar jag? Och hur Emelie som alltid hjälpt alla men aldrig lärt sig ta emot är också väldigt berörande.