Reviews with content warning for Death of parent - The Girl in the Eagle's Talons

I've been on a Nordic Noir kick lately and was really excited for this book to come out. I really liked David Lagercrantz's trilogy in the series and had high hopes for the new author. This did not feel like a Lisbeth Salander book at all, but a different book with the characters' names replaced. Salander and Blomqvist have completely different personalities from the previous books in the series to the extent that I felt like the author hasn't even read the other books.

I also did not like the return of sexual violence in this book. I always felt that Larsson was weirdly obsessed with sexual assault, even for Nordic Noir, and one reason that I liked Lagercrantz's books in the series so much was that his trilogy kept sexual violence to a minimum. Smirnoff lingered less on those scenes than Larsson, but it was there and several scenes were rather graphic.

Content Warnings

proudtobeabookaholic's review against another edition

Go to review page

adventurous dark emotional hopeful medium-paced

Plot- or character-driven? A mix
Strong character development? It's complicated
Loveable characters? Yes
Diverse cast of characters? Yes

4.0

Mikael Blomkvist åker tåg till Älvsbyn för att gå på dottern Pernillas bröllop med kommunalrådet i Gasskas. Även Lisbeth Salander är på väg dit efter att ha fått ett oväntat samtal om en brorsdotter hon inte visste något om. Dessutom stöter hon ihop med bekanta från förr...

Jag tycker att David Lagercrantzs böcker i Millennium-serien har varit helt okej, till och med bra, förutom att jag inte riktigt kände igen Lisbeth i den sista. Karin Smirnoffs första bok i serien tycker jag ligger närmare originalserien och det gör mig glad. Var lite nervös inför att läsa den här boken, men mina (höga) förväntningar infriades.

Trevligt att vi befinner oss i Norrbotten i större delen av boken. Även om Gasskas är en påhittad kommun med 20 000 invånare (ungefär hälften så stor som Piteå) så är platserna runt omkring verkliga och det är alltid lite speciellt när man själv varit på platser som nämns. Här får vi också träffa en del gamla bekanta, som Hans Faste och Svavelsjö MC. Hur otrevliga de än må vara så är det på något vis lugnande att få återse kända karaktärer och se att de inte förändrats. Jag tycker också om att ämnen som Stieg Larsson brann för får ta stor plats i Smirnoffs version: mäns våld mot kvinnor och rasism. Här förekommer både kvinno- och droghandel, maktmissbruk, hämnd, mutor, hemliga sällskap och ett försök att driva igenom gruvdrift till varje pris. Trots att det händer mycket så har jag för det mesta inga problem att hänga med i svängarna.

Bland de nya karaktärerna vi lär känna så måste jag ju nämna Svala. En högintelligent 13-åring som inte känner smärta (då kan insatta snabbt räkna ut vem hennes pappa var) och vars mamma är försvunnen. Det är där som Lisbeth kommer in. Som enda tillgängliga anhörig erbjuds hon möjligheten att ta hand om Svala. Lisbeths spontana reaktion är förstås "nej, absolut inte" (av många skäl), men hon bestämmer sig för att i alla fall träffa flickan. Svala är lite som en miniversion av Salander och jag hoppas att vi får följa henne i kommande böcker också!

Avslutningsvis vill jag bara nämna uppläsaren, Reine Brynolfsson. Eftersom det var han som läste in Stieg Larssons trilogi (jag har både läst och lyssnat flera gånger) så kan det vara därför jag också tycker att Havsörnens skrik ligger närmare originalet. Stefan Sauk är uppläsare i Lagercrantzs böcker och även om han gör ett bra jobb så får jag inte samma igenkänning. Brynolfsson gör ett utmärkt jobb här, förutom på en punkt: hans uttal av Kåbdalis. Även om det är en småsak så önskar jag att han kollat med författaren innan inläsningen!

Content Warnings

More...