Scan barcode
franziskalauer's review against another edition
emotional
hopeful
informative
reflective
sad
medium-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? Yes
- Loveable characters? It's complicated
- Diverse cast of characters? No
- Flaws of characters a main focus? N/A
4.0
sophw1's review against another edition
emotional
informative
reflective
medium-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? It's complicated
- Loveable characters? Yes
- Diverse cast of characters? It's complicated
- Flaws of characters a main focus? No
4.5
hawana's review
reflective
medium-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? No
- Loveable characters? Yes
- Diverse cast of characters? Yes
- Flaws of characters a main focus? No
4.75
elinwi's review against another edition
emotional
hopeful
inspiring
reflective
medium-paced
- Plot- or character-driven? A mix
- Strong character development? Yes
- Loveable characters? Yes
- Diverse cast of characters? Yes
- Flaws of characters a main focus? It's complicated
5.0
toves_bokhylla's review against another edition
5.0
Den här bokserien har varit en enastående upplevelse, jag vill rekommendera till alla (och särskilt till alla stockholmare) att läsa den.
ellenandersson's review
informative
reflective
medium-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? Yes
- Loveable characters? It's complicated
- Diverse cast of characters? Yes
- Flaws of characters a main focus? Yes
4.0
ericamatildas's review against another edition
5.0
Lång recension och tankar om Stadserien:
Det finns böcker som är fantastiska, som sätter sig kvar, som man älskar, som är en riktig fullträff, 5/5, hole-in-one, en riktig bra bowling strike liksom.
Och så finns det böcker som Stadserien. Böcker vars storhet inte får plats på en skala, böcker det känns fånigt att ge en 5/5, för de är så mycket mer. Förtjänar mycket mer. Böcker vilka upplevs som de skrivits med en helt ny dimension av ord.
Det är inte bara språket. Det är inte bara karaktärerna, deras utveckling och händelseförloppet. Det är så mycket mer.
En familj och hundra år.
Henning Nilsson, som kommer till Stockholm som femtonåring och dör vid trettiofem för att han slitit ihjäl sig som hamnarbetare. En ung man vars kropp tvingats åldras snabbt, så att han blev en utsliten gubbe.
Henning, vars äldsta dotter Emelie blev åttiofem år. Emelie som växte upp i ett urfattigt hem med knappt om mat på bordet. Emelie som fick pension, fast anställning. Bra lön.
Hennings enda son, Olof. Olof med konstnärsådra som dog, alldeles för ung, och vars barnbarn många årtionden senare kunde läsa i skolan och bli journalist.
Utfattiga barn som svalt. Som fick bli riksdagsmän. Som fick öppna företag. Som gjorde klassresor. Som inte gjorde klassresor med fick det bra ändå. Man får följa med på allting. Nästan så att man växer med dem, får perspektiv, saknar när de försvinner, gråter när deras liv avslutas orättvist. Jag lär mig så mycket och har aldrig förstått vikten av att prata om det gamla förrän jag läst den här serien. Och då är jag ändå sedan innan väldigt intresserad av den här epoken.
Stadserien är inte bara en familjekrönika. Den är så mycket mer. Det är en historia över den socialdemokratiska revolutionen, arbetarklassens framgång. Vi får följa med genom storstrejker, genom första maj-tåg, genom krig, genom skottlossningen i Ådalen. Kungar och stadsministrar byts ut, folkhemmet uppförs. Människor emigrerar till Amerika under de svåra åren.
En stad byggs och utvecklas.
Det snickarnas ihop hus hus hus lägenheter stora små. Det rivs och byggs och det är en stad i utveckling. Ett samhälle i utveckling. Ett Stockholm i utveckling. Ett Sverige i utveckling.
Per Anders Fogelströms fantastiska böcker om Stockholm är det absolut finaste och mest välarbetade jag läst under många många år, kanske till och med någonsin.
Min mormor pratar mycket om nittonhundratalets arbetarrörelser. Hon har förklarat socialdemokratiska ledare och stadsministrar för mig sedan jag var gammal nog att förstå. Hennes bokhylla är full av röd litteratur. Stadserien är hennes favoritböcker. Det är mina med nu. Jag är så otroligt tacksam att hon fick mig att läsa dessa medan hon fortfarande lever. Så vi kan prata om dem. Så hon kan berätta om sitt liv.
Det finns böcker som är fantastiska, som sätter sig kvar, som man älskar, som är en riktig fullträff, 5/5, hole-in-one, en riktig bra bowling strike liksom.
Och så finns det böcker som Stadserien. Där 5/5 inte är nog. För det är så mycket mer, så mycket djupare, längre inrotat. Eftersom det är böcker, som kommer bli omlästa många gånger under en livstid och aldrig sluta älskas.
Det finns böcker som är fantastiska, som sätter sig kvar, som man älskar, som är en riktig fullträff, 5/5, hole-in-one, en riktig bra bowling strike liksom.
Och så finns det böcker som Stadserien. Böcker vars storhet inte får plats på en skala, böcker det känns fånigt att ge en 5/5, för de är så mycket mer. Förtjänar mycket mer. Böcker vilka upplevs som de skrivits med en helt ny dimension av ord.
Det är inte bara språket. Det är inte bara karaktärerna, deras utveckling och händelseförloppet. Det är så mycket mer.
En familj och hundra år.
Henning Nilsson, som kommer till Stockholm som femtonåring och dör vid trettiofem för att han slitit ihjäl sig som hamnarbetare. En ung man vars kropp tvingats åldras snabbt, så att han blev en utsliten gubbe.
Henning, vars äldsta dotter Emelie blev åttiofem år. Emelie som växte upp i ett urfattigt hem med knappt om mat på bordet. Emelie som fick pension, fast anställning. Bra lön.
Hennings enda son, Olof. Olof med konstnärsådra som dog, alldeles för ung, och vars barnbarn många årtionden senare kunde läsa i skolan och bli journalist.
Utfattiga barn som svalt. Som fick bli riksdagsmän. Som fick öppna företag. Som gjorde klassresor. Som inte gjorde klassresor med fick det bra ändå. Man får följa med på allting. Nästan så att man växer med dem, får perspektiv, saknar när de försvinner, gråter när deras liv avslutas orättvist. Jag lär mig så mycket och har aldrig förstått vikten av att prata om det gamla förrän jag läst den här serien. Och då är jag ändå sedan innan väldigt intresserad av den här epoken.
Stadserien är inte bara en familjekrönika. Den är så mycket mer. Det är en historia över den socialdemokratiska revolutionen, arbetarklassens framgång. Vi får följa med genom storstrejker, genom första maj-tåg, genom krig, genom skottlossningen i Ådalen. Kungar och stadsministrar byts ut, folkhemmet uppförs. Människor emigrerar till Amerika under de svåra åren.
En stad byggs och utvecklas.
Det snickarnas ihop hus hus hus lägenheter stora små. Det rivs och byggs och det är en stad i utveckling. Ett samhälle i utveckling. Ett Stockholm i utveckling. Ett Sverige i utveckling.
Per Anders Fogelströms fantastiska böcker om Stockholm är det absolut finaste och mest välarbetade jag läst under många många år, kanske till och med någonsin.
Min mormor pratar mycket om nittonhundratalets arbetarrörelser. Hon har förklarat socialdemokratiska ledare och stadsministrar för mig sedan jag var gammal nog att förstå. Hennes bokhylla är full av röd litteratur. Stadserien är hennes favoritböcker. Det är mina med nu. Jag är så otroligt tacksam att hon fick mig att läsa dessa medan hon fortfarande lever. Så vi kan prata om dem. Så hon kan berätta om sitt liv.
Det finns böcker som är fantastiska, som sätter sig kvar, som man älskar, som är en riktig fullträff, 5/5, hole-in-one, en riktig bra bowling strike liksom.
Och så finns det böcker som Stadserien. Där 5/5 inte är nog. För det är så mycket mer, så mycket djupare, längre inrotat. Eftersom det är böcker, som kommer bli omlästa många gånger under en livstid och aldrig sluta älskas.
More...