emelir's review against another edition
3.0
‘’Loss is nothing more than change. Universal nature delights in change, and all that flows from nature happens for the good. Similar things have happened from time everlasting, and there will be more such to eternity. So why do you say that everything has always happened for the bad and always will, that all those gods between them have evidently never found any power to right this, so the world is condemned to the grip of perpetual misery?’’
Denna bok består av kortare (och stundvis lite väl slumpmässiga) utdrag från Epiktetos »Enchiridion«, Senecas »On the shortness of life« samt Marcus Aurelius »Meditations«. Det blir som en liten inblick i hur stoicismen fungerar, samt vilka tankar och idéer som är ledande. Epiktetos påminner oss exempelvis om hur allt som vi har tilldelats i livet är flödande, och att det en dag kan komma att tas ifrån oss. Men detta är någonting som står bortom vår egen kontroll, och därav bör vi inte lägga allt för mycket tankekraft på det (ingen alls om du frågar honom). Det handlar mer om att acceptera livet och alltet precis som det är, och fokusera på sådant där vi kan göra skillnad (såsom ens agerande, tankar, impulser osv). Seneca belyser även i sitt kapitel liknande tankar, och däribland vikten av att leva i nuet och göra det bästa av det. Jag har tidigare läst just »On the shortness of life« i sin helhet, och kan tycka att det fanns liiite mer relevanta och intressanta delar man kunde ha valt ut till denna samling dock (mvh kräsen). Marcus Aurelius fortsätter även han i samma tankebanor och berör bland annat hur ens sinnliga välmående är en reflektion av ens tankar. Typ att man mår bara så bra som man själv tillåter. Att ens tankar är det enda man kan ha kontroll över i livet. Inte ens din egen kropp har du sann makt över (förutom det nödvändiga som att hålla den vid liv dvs: se till att andas, träna, sova, äta osv). Tankarna är istället något som du faktiskt kan bli ett med, och så småningom även uppnå en självbehärskning och ett lugn genom. Lite rörigt kanske, men gillart. En hel del kan dock tyckas vara lite väl extremt och svåruppnått, men om man bara omfamnar sådär hälften av vad stoikerna förespråkar så känns det som man har kommit en bra bit på vägen ändå. Vägen mot välmående alltså.
Denna bok består av kortare (och stundvis lite väl slumpmässiga) utdrag från Epiktetos »Enchiridion«, Senecas »On the shortness of life« samt Marcus Aurelius »Meditations«. Det blir som en liten inblick i hur stoicismen fungerar, samt vilka tankar och idéer som är ledande. Epiktetos påminner oss exempelvis om hur allt som vi har tilldelats i livet är flödande, och att det en dag kan komma att tas ifrån oss. Men detta är någonting som står bortom vår egen kontroll, och därav bör vi inte lägga allt för mycket tankekraft på det (ingen alls om du frågar honom). Det handlar mer om att acceptera livet och alltet precis som det är, och fokusera på sådant där vi kan göra skillnad (såsom ens agerande, tankar, impulser osv). Seneca belyser även i sitt kapitel liknande tankar, och däribland vikten av att leva i nuet och göra det bästa av det. Jag har tidigare läst just »On the shortness of life« i sin helhet, och kan tycka att det fanns liiite mer relevanta och intressanta delar man kunde ha valt ut till denna samling dock (mvh kräsen). Marcus Aurelius fortsätter även han i samma tankebanor och berör bland annat hur ens sinnliga välmående är en reflektion av ens tankar. Typ att man mår bara så bra som man själv tillåter. Att ens tankar är det enda man kan ha kontroll över i livet. Inte ens din egen kropp har du sann makt över (förutom det nödvändiga som att hålla den vid liv dvs: se till att andas, träna, sova, äta osv). Tankarna är istället något som du faktiskt kan bli ett med, och så småningom även uppnå en självbehärskning och ett lugn genom. Lite rörigt kanske, men gillart. En hel del kan dock tyckas vara lite väl extremt och svåruppnått, men om man bara omfamnar sådär hälften av vad stoikerna förespråkar så känns det som man har kommit en bra bit på vägen ändå. Vägen mot välmående alltså.
susan_c's review against another edition
challenging
inspiring
reflective
slow-paced
3.75
Written centuries ago but still relevant in today's world. Some references were hard to understand but mostly made sense if read a couple of times.
maggiematela's review against another edition
challenging
reflective
medium-paced
2.5
Some interesting reflections of impermenance, but I'm always wary of those touting the inevitability of the natural order.
aurochs's review against another edition
3.0
An interesting little collection that collects excerpts of three classic Stoic philosophers into one bite-sized book; Epictetus, Seneca and Marcus Aurelius. A real mixed bag in my opinion; with Aurelius being the real strong point. Philosophy may well be a very subjective matter, and different thought processes will resonate differently with different people. But the excerpts from his Meditations which we have here are so easy to read, and full of such easy down-to-earth genuine wisdom, it's hard not to be charmed and feel more at ease. If you can genuinely take on board a lot of the stoic ways of thought that Aurelius presents, I do believe you can lessen your own suffering in life.
Epictetus is the same tune in a slightly different key; he presents many of the same ideas but in a more abstract, scholarly way that is more likely to be what would spring to mind when someone says 'ancient greek philosopher'. Very interesting to read nonetheless, but from a more academic point of view than a genuine enjoyment and self-help.
Finally Seneca. Oh, Seneca. His brand of stoicism seems to be espousing the values without actually taking them to heart, and using his posturing, virtue-signalling philosophy to shame and talk down to his contemporaries. It really does just read like a sad old man berating the 'kids these days'.
Overall a decent read with some varied viewpoints, but I think I would recommend just picking up a full copy of Aurelius's Mediations instead, rather than these short excerpts.
Epictetus is the same tune in a slightly different key; he presents many of the same ideas but in a more abstract, scholarly way that is more likely to be what would spring to mind when someone says 'ancient greek philosopher'. Very interesting to read nonetheless, but from a more academic point of view than a genuine enjoyment and self-help.
Finally Seneca. Oh, Seneca. His brand of stoicism seems to be espousing the values without actually taking them to heart, and using his posturing, virtue-signalling philosophy to shame and talk down to his contemporaries. It really does just read like a sad old man berating the 'kids these days'.
Overall a decent read with some varied viewpoints, but I think I would recommend just picking up a full copy of Aurelius's Mediations instead, rather than these short excerpts.
lizzielegge's review
challenging
emotional
hopeful
informative
inspiring
reflective
medium-paced
3.0
nevergiveyoupeace's review against another edition
2.0
Don’t hope that events will turn out the way you want, welcome events in whichever way they happen: this is the path to peace.
This book had the potential to be something truly great. I’ve always been interested in learning more about Stoicism and, since this is a short book, I thought it would be a good start. Except the way this was executed disappointed me so much.
If it wasn’t for the Epictetus part of the book, this would’ve been a certified mess. This could’ve been so much simpler and a great introduction to Stoicism... if it hadn’t been for the terrible execution.
This book had the potential to be something truly great. I’ve always been interested in learning more about Stoicism and, since this is a short book, I thought it would be a good start. Except the way this was executed disappointed me so much.
If it wasn’t for the Epictetus part of the book, this would’ve been a certified mess. This could’ve been so much simpler and a great introduction to Stoicism... if it hadn’t been for the terrible execution.