A review by lunaseline
Seven Steeples by Sara Baume

4.0

Ni vet mobbning? Det skulle min familj såklart aldrig utsätta mig för. De bara... antyder väldigt ofta, och väldigt starkt, att jag gillar att städa.
Det är inget juryn som utsåg Granta Class of 23 någonsin riskerar att vara med om, om vi säger så.
Children of Paradise var full av smuts, gammal mat och kroppsvätskor. Seven Steeples är full av smuts, gammal mat och växt-vätskor. Typ. Om den förstnämnda visade den skitigaste sidan av stadsliv, så grottar den sistnämnda ner sig i den skitigaste sidan av lantliv. I övrigt har de gemensamt att de, outtröttligt, maler på om vardagar för några få utvalda karaktärer. Inget intressant händer. Det är småäckligt, nästan hela tiden (för oss som... host... gillar att städa). Men medan Grudova BARA gjorde mig irriterad, trots att hon uppenbarligen är en duktig skribent, så gör Baume... något underligt. Jag läser inte texten - den är liksom inte gjord för det. Jag flyter med. Detaljerna - och de är många - blir suddiga, men flödet skarpt, på något sätt. Jag tänker varje gång jag klickar fram boken att "det här är riktigt tråkigt". Och ändå flyter jag vidare.
Så: där Children of Paradise trillade över på den lägre sidan av mellanmjölksbetyg trillar Seven Steeples över på den högre sidan.
Shit happens (uppenbarligen).