A review by almalinden
Constellations by Sinéad Gleeson

2.0

Det är lite svårt att förklara varför jag tyckte om Emilie Pine så mycket men inte alls denna essäsamlingen. Som man vet om mig tycker jag ju ofta inte om inre monologer, och det är därför jag ofta inte tycker om essäer. Så är det nog med denna. Men jag tror också det är för att boken varken tillför något till min feminism eller (för mig åtminstone) gör något anspråk på det som är personligt och politiskt — och därmed gemensamt. Sen känns det som att författarens språk och stil försöker kompensera för att essäerna ofta i grunden handlar om samma sak, om författarens sjukdom(ar) och kropp, och blir repetitiva.