A review by lunaseline
Arvtagaren by Camilla Sten

3.0

Jag har nog inte så mycket att säga om den här boken. På gott och ont! Sist klagade jag rätt rejält på Sten, för att hon bara skrev sin egen bok i en ny version (Bergtagen och Staden), men den här gången läser jag utan att bli särskilt upprörd.
Inte så att hon bryter ny mark, direkt - många av samma element, berättargrepp och samma typ av karaktärer återfinns även i Arvtagaren.
Men historien står något så när på egna ben och går förtjänstfullt från a till b till c. Inte direkt spännande, men ändå med vissa "jaha, hur hänger det där ihop?"-punkter. "Psykologin" bakom allt är väl lite fyrkantig, men går ändå att köpa. Och så gillar jag "pojkvännen". Trovärdig karaktär på ett sätt som pojkvänstyper sällan får vara.
Ja. Det var väl det.