maseface's review against another edition
hopeful
slow-paced
I'm not going to give this a star review because it seems wrong to do that for a religious text. Wherever I end up on my spiritual journey I think this book will help me to get there.
eulaspiegel's review against another edition
4.0
Very interesting, I feel like I have a much better understanding of and appreciation for Tibetan Buddhism after reading this.
Sections of it were very repetitive, but that comes with the territory of a religious book with detailed descriptions of rituals and mantras. Overall recommended, but only if you are really interested in this religion.
Sections of it were very repetitive, but that comes with the territory of a religious book with detailed descriptions of rituals and mantras. Overall recommended, but only if you are really interested in this religion.
spookytrashlover's review against another edition
inspiring
reflective
medium-paced
23149014345613's review against another edition
4.0
If I had to pick a religion, I'd pick Buddhism. I don't buy into any of the demons or gods or reincarnation stuff (which is what turned me off from it when I first got interested as a kid) but I've always loved the focus on mental fortitude, self-awareness and self-control. This book has some crazy cool imagery (Lords of Death who "lick up thy brain, drink thy blood, eat thy flesh and gnaw thy bones") but at the end of the day reminds you that these figures are symbolic ("in reality there are no such things existing outside oneself as Lord of Death") and the true enemy to be conquered is not Death but Fear. I'm not trying to discredit anyone's experience of Buddhism that may be more esoteric and mystical, but for my money, as a person looking for a frank discussion of death and the philosophy of dying, this was a fun, quick read with some neat imagery. Side note: I bought a cheap copy online, not the one pictured here, and the typesetting and translation were truly atrocious, which really interfered with my enjoyment (but that didn't effect my rating).
hand's review against another edition
3.0
Might be interesting if you understood it. but it was never meant to be read outside of its original cultural context, so good luck with that
emelir's review against another edition
5.0
‘’From beginningless time, without end, I have roamed throughout cyclic existence –
Led astray by the momentum of my mistaken past actions and improper past behaviour,
I have mistaken the path and become lost on the path.
I regret with powerful remorse the negative past actions I have committed, of any kind.
Drawn by the momentum of momentary yet violently resonant past acts,
I have sunk into this ocean of suffering, the sea of cyclic existence.
The fires of blazing hatred have unabatingly seared my mind,
The dense darkness of delusion has blinded my discriminative awareness,
The ocean coasts of desire have drowned my consciousness,
The mountain of fierce pride has entombed me in the lower existences (...)’’
Döden har väl alltid känts lite läskig, och kanske även svår att riktigt acceptera. Man har ju inte ett ordentlig grepp om den – man vet varken när den kommer att komma till en, eller exakt hur. Vilket såklart kan vara en extremt skrämmande tanke. Men samtidigt kan man inte göra särskilt mycket åt det. Enligt den tibetanska buddhismen så ser man på döden som något fullkomligt naturligt – en slags förändring som tillhör livscykeln. Och det råder en acceptans och rättframhet när man talar om den, vilket är himla befriande ändå. Bardo thodol innehåller detaljerade skildringar av hur man kan förbereda sig inför döden (bland annat genom utförligt beskrivna ritualer); hur man kan hantera den på avstånd (när någon nära går bort); samt även hur man allmänt kan leva ett bättre liv. Superspeciell läsupplevelse, men ändå fint på många vis. Alltså oavsett vad man själv tror på, eller inte tror på osv. Men tycker mycket om tanken på att inte klamra sig fast vid yttre omständigheter eller ting; utan att mer bara låta allt flöda genom en. Det gör ändå saker lite mer hanterbara, även sånt som egentligen inte är särskilt greppbart. Typ. Det är också fint hur det är av vikt att inte leva för mycket (eller överhuvudtaget faktiskt) i det förflutna eller i framtiden. Superbra och fin läsupplevelse.
Led astray by the momentum of my mistaken past actions and improper past behaviour,
I have mistaken the path and become lost on the path.
I regret with powerful remorse the negative past actions I have committed, of any kind.
Drawn by the momentum of momentary yet violently resonant past acts,
I have sunk into this ocean of suffering, the sea of cyclic existence.
The fires of blazing hatred have unabatingly seared my mind,
The dense darkness of delusion has blinded my discriminative awareness,
The ocean coasts of desire have drowned my consciousness,
The mountain of fierce pride has entombed me in the lower existences (...)’’
Döden har väl alltid känts lite läskig, och kanske även svår att riktigt acceptera. Man har ju inte ett ordentlig grepp om den – man vet varken när den kommer att komma till en, eller exakt hur. Vilket såklart kan vara en extremt skrämmande tanke. Men samtidigt kan man inte göra särskilt mycket åt det. Enligt den tibetanska buddhismen så ser man på döden som något fullkomligt naturligt – en slags förändring som tillhör livscykeln. Och det råder en acceptans och rättframhet när man talar om den, vilket är himla befriande ändå. Bardo thodol innehåller detaljerade skildringar av hur man kan förbereda sig inför döden (bland annat genom utförligt beskrivna ritualer); hur man kan hantera den på avstånd (när någon nära går bort); samt även hur man allmänt kan leva ett bättre liv. Superspeciell läsupplevelse, men ändå fint på många vis. Alltså oavsett vad man själv tror på, eller inte tror på osv. Men tycker mycket om tanken på att inte klamra sig fast vid yttre omständigheter eller ting; utan att mer bara låta allt flöda genom en. Det gör ändå saker lite mer hanterbara, även sånt som egentligen inte är särskilt greppbart. Typ. Det är också fint hur det är av vikt att inte leva för mycket (eller överhuvudtaget faktiskt) i det förflutna eller i framtiden. Superbra och fin läsupplevelse.