Reviews

Amazing book. I want Burns to write some poetry. Extremely poetic prose, while using very accessible language. While it was easy to read, the depth of the prose and the imagery used was wonderful.
This story was sad, beautiful, and real. Digging deep into our identity and the rifts created there by longing vs belonging, our exploration of faith and its impact on others, and the things we believe about the people we know vs the reality of who they are.
Each character in Shiner is its own dissertation on the human experience and psyche.
Read it.

Content Warnings

lunaseline's review against another edition

Go to review page

4.0

"Making good moonshine isn’t that different from telling a good story, and no one tells a story like a woman."
Jag vet inte om det är sant, men den meningen i sig visar i alla fall att Amy Jo Burns kan berätta sin historia vackert.
Hela boken är en studie i fattigdom och fanatism, kvinnoförtryck och kärlekslöshet - men skimrande, som den olagliga spriten i månljuset.
Jag ser att några jämför detta med "Where the Crawdads Sing" - grejen med flicka som måste kämpa för sin egen historia i USA:s bakvatten, I guess - men för mig är detta både råare och vackrare. Själv tänker jag dessutom betydligt mer på Educated - som en fiktiv variant av Westovers tragiska (men triumfatoriska) liv. Det gör också att jag inte riktigt förstår de recensioner som pratar om att de "inte förstår karaktärernas val" eller att det är "ologiskt"... Jag tänker att jag nog inte kan uttala mig om vad som är logiskt om man växer upp på ett berg, utan skolgång och med en pappa som tror på mirakel och leker med ormar...?
Samtidigt förstår jag att detta inte är allas smak. Det ÄR konstigt och kantigt, men får mjuka kanter av Burns prosa (och av slutet, som därför kanske inte heller är allas smak).
Själv var jag nog såld redan när hon i första meningen fick med ordet "moonshine" (och då dricker jag inte ens whiskey).

trudake's review against another edition

Go to review page

4.0

3.5
Ruby and Ivy's friendship was my favorite part, but most of the other relationships felt like there could've been more there. Parts of the writing felt overdone: heavily symbolic but I couldn't understand the symbols.
I'd still recommend it! A few passages about moonshine and snakes are especially beautifully written, and there's a general feeling of pointlessness, but also hope, that's hard to describe.