Scan barcode
fossal's review against another edition
dark
emotional
reflective
sad
medium-paced
- Plot- or character-driven? A mix
- Strong character development? No
- Loveable characters? No
- Diverse cast of characters? No
- Flaws of characters a main focus? Yes
4.0
mindthebook's review against another edition
2.0
Det här var fel ingång till Fosse. För mig.
Även om de bibliska övertonerna passade lite där, dagarna före julafton, medan jag gick omkring och packade inför julens pilgrimsfärd.
Är beredd att prova igen, med Melancholia eller, ännu hellre, Septologin .
Även om de bibliska övertonerna passade lite där, dagarna före julafton, medan jag gick omkring och packade inför julens pilgrimsfärd.
Är beredd att prova igen, med Melancholia eller, ännu hellre, Septologin .
ellaep's review
2.5
Okay the writing style is cool and super original, but I just didn't feel a connection to the story
andalara's review against another edition
challenging
dark
inspiring
sad
medium-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? It's complicated
- Loveable characters? Yes
- Diverse cast of characters? No
- Flaws of characters a main focus? It's complicated
5.0
toddbert's review against another edition
dark
emotional
reflective
slow-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? It's complicated
- Loveable characters? It's complicated
- Diverse cast of characters? No
- Flaws of characters a main focus? It's complicated
5.0
jesustrespalacios's review against another edition
3.0
“Alida ahí, en su sala, delante de la ventana, no puede ser, por qué no se irá, si ella no se va tendré que irme yo, piensa Ales, y ve que Alida sigue ahí, en medio de la sala, y no puede permitir que su madre esté ahí, al fin y al cabo es su sala, y por qué no se irá la madre, por qué no desaparecerá, qué hace ahí, por qué no se mueve, se pregunta Ales, y Alida no puede estar aquí, hace mucho tiempo que murió, piensa Ales, y le gustaría atreverse a tocar a su madre, para ver si realmente está aquí, piensa, pero no puede estar aquí, hace muchos años que murió, se ahogó ella misma en el mar, según decían, aunque Ales no sabe a ciencia cierta lo que ocurrió…”
sooophie's review against another edition
medium-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Diverse cast of characters? No
- Flaws of characters a main focus? Yes
4.25
lunaseline's review against another edition
4.0
Jag ser mig verkligen inte som någon Nobelpris-läsare. Jag menar, Dylan lyssnade jag ju på långt innan; Selma är en given idol, men jag har inte läst särskilt många verk; Ishiguro bara råkade vara en favorit. O.s.v. Annars gillar jag ju min position "läser inte vad alla andra läser bara för att".
Med det sagt klickade jag "Låna" på den här Fosse-boken samma eftermiddag som Akademin sa hans namn. Precis som jag gjorde med Ernaux, Gurnah och Tokarczuk, om vi ska vara sådana.
Och det får man ju ge dem, de aderton (eller 16 eller 17 eller vad de nu råkar vara just nu... ) - de får mig att läsa böcker jag inte skulle ha läst annars.
Med det sagt inte alltid böcker jag gillar. Gurnah och Tokarczuk var inte för mig (även om jag såg den förstnämndes kvaliteter). Ernaux älskade jag, men jag är ändå svårt för det där autofiktiva (fiktion i mitt hjärta, ni vet). Fosse slirar ju lite in på det också, men historien ligger ändå tillräckligt långt bak i tiden för att fungera. Trots det ligger han närmare "inte för mig" än Annie. Så varför fyran...? Stilen, såklart. Alldeles egen, och påminner mig, lite konstigt nog, om Ahmadou Kourouma (som - till skillnad från fiskebyar i Norge skriver om barnsoldater i Sierra Leone...). Det är något med upprepandet (hos Kourouma var det parenteser, Fosse bara kör, utan skrivregler).
Sen är det ju ett pretentiöst och lite tråkigt val av gänget, men det är väl lite deras jobb.
Och jag läste ju.
Med det sagt klickade jag "Låna" på den här Fosse-boken samma eftermiddag som Akademin sa hans namn. Precis som jag gjorde med Ernaux, Gurnah och Tokarczuk, om vi ska vara sådana.
Och det får man ju ge dem, de aderton (eller 16 eller 17 eller vad de nu råkar vara just nu... ) - de får mig att läsa böcker jag inte skulle ha läst annars.
Med det sagt inte alltid böcker jag gillar. Gurnah och Tokarczuk var inte för mig (även om jag såg den förstnämndes kvaliteter). Ernaux älskade jag, men jag är ändå svårt för det där autofiktiva (fiktion i mitt hjärta, ni vet). Fosse slirar ju lite in på det också, men historien ligger ändå tillräckligt långt bak i tiden för att fungera. Trots det ligger han närmare "inte för mig" än Annie. Så varför fyran...? Stilen, såklart. Alldeles egen, och påminner mig, lite konstigt nog, om Ahmadou Kourouma (som - till skillnad från fiskebyar i Norge skriver om barnsoldater i Sierra Leone...). Det är något med upprepandet (hos Kourouma var det parenteser, Fosse bara kör, utan skrivregler).
Sen är det ju ett pretentiöst och lite tråkigt val av gänget, men det är väl lite deras jobb.
Och jag läste ju.
mafemoreno's review against another edition
challenging
emotional
mysterious
reflective
sad
slow-paced
- Plot- or character-driven? Character
- Strong character development? No
- Loveable characters? No
- Diverse cast of characters? No
- Flaws of characters a main focus? Yes